Nytt projekt!
Jag har nåt nytt att sätta tänderna i!
Jag gillart! Precis som alla trodde att jag skulle göra. Det är bara att svälja med hull och hår för det är ju helt fantastiskt! Och vissa figurer är ju mer underbara än andra...
Jag har en hel del avsnitt att sätta tänderna i. Det gör mig glad!
Därför älskar jag min träning!
Man skulle kunna säga att jag seglar på en riktig träningsvåg just nu.
Träning är en av tankarna som cirkulerar som mest i mitt huvud just nu.
Igår var det en ganska extrem dag, och det har väl lite att göra med att jag är en person som kan snöa in mig, man skulle också kunna säga att jag är en passionerad person. Jag gör liksom inget halvhjärtat.
Det visade jag prov på igår då jag började dagen 6:30 på gymmet, morgonträning med min Linda.
Klockan 17:00 var det dags för spinning, nåt jag faktiskt älskar om musiken och känslan är rätt och jag gillar verkligen passet som finns just den tiden.
Till saken hör att min bästa friskisfröken Karin, SuperKarin tillika min svägerska hade pass på samma lokal en halvtimme efter att mitt spinningpass tagit slut. Eftersom jag vill hänga på Karins pass så mycket som möjligt så var det bara att stanna och vänta (och knäcka en chokladkaka under tiden) och sen var det bara att köra.
Jo.. Jag har funderat på varför jag verkligen älskar att träna (för det gör jag verkligen) så är det tanken på att man kan släppa alla sina tankar, funderingar och (framför allt) sin ångest och stress lös. Om man vill grubbla ihjäl sig på grubblerier och problem man har så kan man göra det medan man kämpar sig igenom en apjobbig låt på spinningen eller dansar loss på gympan.
MEN om man vill glömma bort sina bekymmer och bara leva i sekunden så kan man göra det också. Det är en ynnest! Alla gånger! Och det är kanske därför man vill gå dit gång efter gång för det är väl som Karin sa igår, när en motionär påpåkade att hon ofta leder pass, "Det är min frizon" och det är väl just det som det hela handlar om.
När träningen är igång är det jag som bestämmer vilka tankar som ska få komma fram och vilka som får stanna ur sikte.
Det gör mig nog till en lugnare människa. Och starkare. På alla sätt.
God (och dyr!) efterrätt!
Idag har vi ätit fin-efterrätt! I allafall om man går efter priset för dessa små raringar kostade 130 spänn på det fina konditoriet som finns i närheten av barndomshemmet.
Jag har varit sugen på att testa massor av olika smaker av dessa macaråns och idag var det äntligen dags.
Flickan i kassan var jättesnäll och jag fick välja smak alldeles själv, och t o m smaka på en i valet och kvalet.
Nu har vi haft buffé då alla fått smaka.
Lime var bäst! Chokladen är ju också alltid en vinnare. Lakrits väldigt intressant! För att inte tala om pepparkaka och ädelost-smaken.
Kul!
Födelsedagsfest!
Igår hade den här fantastiska lilla tjejen födelsedagsfest.
Så samlas alldeles för många i en för liten lägenhet för att fira.
Det går bra men man är alltid sjukt trött när man går därifrån.
Man får alltid god mat och gott vin.
Men det man verkligen ser fram emot är tårtan.. För den är nåt speciellt.
Alltid mästerligt vacker och magisk! Marsipan och chokladbollssmet.. Herreguuuuud!! Det är min syster som gör sånt här mums!
Man är hyfsat mätt när man åker hem...
Same same.
Idag har jag ätit god middag med 3 galanta damer (och en trevlig Peder) på ny adress, fortfarande söder (såklart :)) och cola-light.
Det var inget nytt. Alla babblade i munnen på varandra och de samtalsämnen som togs upp var mestadels kärlek, jobbet och underlivet. En vanlig kväll med mina brudar med andra ord.
Vi skippar återhämtningen!
Jag är en sån person som hamnar i "träningsperioder" och mellan dessa perioder har jag ganska långa svackor då jag inte tränar alls.
När jag däremot är inne i en sån fas då jag tränar så finns det liksom ingen hejd på mig! Jag tränar som en dåre och kan inte sluta.. (Man hade ju önskat att träningsambitionen låg på samma nivå hela tiden, alltså när träning förekommen jämt).
Igår var jag på spinning. Ledaren är väldigt poppis och passet ligger på en bra tid, 17:00 på en onsdag. Jag har varit på denna träningstimme tidigare i år och var rätt imponerad av låtvalet och hur jobbigt det var.
Men om det tidigare besöket var tufft så var det småpotatis om man jämförde med gårdagens.
Ledaren började allt med att säga:
"Jag har tagit bort återhämtningen i mitten av passet. Tänkte att det inte behövs nu så tätt inpå julen" . Redan där kändes det lite jobbigt, men det var bara att bita ihop och köra igång.
Som första låt spelade han denna, en låt som jag älskar:
Och när vi kickade igång passet så tänkte jag: "Fan vad lättare det är när man verkligen får träna till låtar man älskar!".
Sen var det en hel drös med bra låtar som passerade och när slutet närmade sig så var man ju bra nyfiken på vad sista låten skulle bli.. Finallåten.
Döm av min förvåning då denna låt kom:
Det fick mig att skratta för det var så otippat!! Och varje gång Eric sjöng: "So put your hearts in the aaaaaiiiiiir" så kastade ledaren upp sin "Ibiza-hand" och sjöng med i refrängen. Det var så vansinnigt underbart!!
Jag ville dö, kräkas och gråta ¨på samma gång under passet för det var så satans jobbigt. Men det var kul!
I morrn kör vi igen, då med Super-Karin!
När jag däremot är inne i en sån fas då jag tränar så finns det liksom ingen hejd på mig! Jag tränar som en dåre och kan inte sluta.. (Man hade ju önskat att träningsambitionen låg på samma nivå hela tiden, alltså när träning förekommen jämt).
Igår var jag på spinning. Ledaren är väldigt poppis och passet ligger på en bra tid, 17:00 på en onsdag. Jag har varit på denna träningstimme tidigare i år och var rätt imponerad av låtvalet och hur jobbigt det var.
Men om det tidigare besöket var tufft så var det småpotatis om man jämförde med gårdagens.
Ledaren började allt med att säga:
"Jag har tagit bort återhämtningen i mitten av passet. Tänkte att det inte behövs nu så tätt inpå julen" . Redan där kändes det lite jobbigt, men det var bara att bita ihop och köra igång.
Som första låt spelade han denna, en låt som jag älskar:
Och när vi kickade igång passet så tänkte jag: "Fan vad lättare det är när man verkligen får träna till låtar man älskar!".
Sen var det en hel drös med bra låtar som passerade och när slutet närmade sig så var man ju bra nyfiken på vad sista låten skulle bli.. Finallåten.
Döm av min förvåning då denna låt kom:
Det fick mig att skratta för det var så otippat!! Och varje gång Eric sjöng: "So put your hearts in the aaaaaiiiiiir" så kastade ledaren upp sin "Ibiza-hand" och sjöng med i refrängen. Det var så vansinnigt underbart!!
Jag ville dö, kräkas och gråta ¨på samma gång under passet för det var så satans jobbigt. Men det var kul!
I morrn kör vi igen, då med Super-Karin!
Hair me out!
Jag har alltid haft mycket hår på huvudet. Ända sen jag var liten faktiskt. Det liksom växer så jävla mycket hela tiden och jag hinner aldrig reflektera vilken längd på håret jag har för det hinner bli långt.
Det jag definitivt inte har är nån sorts emotionel läggning till håret som andra människor verkar besitta.
De kan absolut inte gå till nån anna frisör än "sin egen" och börjar typ grina när mer än 10 cm klipps bort.
Det där har aldrig berört mig och ofta har jag suttit i frisörstolen med en ångestladdad frisör bakom mig som krampaktigt haft mitt hår i den ena handen och saxen i den andra och plågsamt tittat på mig och sagt:
"Ooookej... nu klipper jaaag. Är du verkligen beredd nu då???!!"
Då jag lugnt svarat:
"Ja ja, klipp nu!"
Varav vi fortsatt denna konversation några gånger med frisörens:
"Är du verkligen säker??!!" och mitt svar:
"Jaaaa!!" med en bra mycket mer irriterad ton än första gången frågan ställdes.
Jag tycker alltid jag har långt hår. Även fast jag klippt mig precis. Det liksom alltid hänger där.
Jag misstänker att om ett gäng av mina vänner läser detta så vill de säga:
"Jävla Mia, du som har så tjockt och långt hår, ge lite till mig!"
En sak kan jag säga, hade man kunnat ge bort lite hår så hade jag gärna delat med mig för det är verkligen inte kul att ha tjockt hår som växer snabbt för det är alltid apvarmt som leder till att man aldrig kan ha utsläppt för då får man värmeslag.
Jag kan inte heller ha vackert utsläppt hår eftersom mitt hårfäste är lite missbildat och gör att allt hår trillar ner i ansiktet, inte så snyggt!
Dessutom kan man knappt göra frisyrer för skiten är alldeles för tungt!
However... Igår fastnade jag framför bilder från förr jag inte sett på evigheternas evighet.
Många bilder som sträckte sig ända bak till 2006-7. Jättekul!!
Jag saknar sällan mitt långa hår, nästan aldrig faktiskt. Men jag såg några bilder på mig själv och kunde inte låta bli att sakna det lite grann...
Ja... det hade ju varit festligt om jag och håret kunde mötas på nåt vis...
Men det är svårt nog att ha den här frippan:
Så... nu ska jag sluta.
Hej då!
Bästa Vänner!
Jag ska upp toktidigt i morrn och jag borde sovit för flera timmar sen..
Men jag kanske inte kommer somna. Jag är tacksam för att jag har fantastiska vänner i mitt liv.
Men det kommer jag ta när jag har mer tid! För det krävs lite tid för den kärleken!
Puss!
MMB
